I Finland finns ett stort antal institut som publicerar konjunkturprognoser. Till exempel PSC:s konjunkturöversikt följer upp prognoserna från elva institut. Varför görs således över huvud taget egna prognoser för den samhällsekonomiska utvecklingen?

Prognosinstituten gör inte prognoser för pensionsindexen, som trots allt i hög grad bestämmer pensionsutgifternas utveckling. För Social- och hälsovårdsministeriet gör PSC årligen en kalkyl för indexen inom pensionsskyddet, varför indexkalkyleringen ingår i PSC:s rutiner från tidigare. Genom sina prognoser för avgiftsnivån förfogar PSC också över kunskap om utvecklingen för arbetspensionsavgiften för arbetstagare, som också den inverkar på hur pensionsindexen utvecklas.

Alla institut gör inte ens prognoser för hur inkomstnivåindexet utvecklas. Och om de gör det, publicerar de ändå inte kvartalsvisa siffror för inkomstnivå- respektive konsumentprisindexet. Pensionsindexen bestäms på basis av poängtalen för det tredje kvartalet.

Inom ekonomin påverkas allt av allt. En prognos bildar en helhet där prognossiffrorna måste vara sinsemellan synkrona. Till exempel prognosen för förändringen i inkomstnivåindexet bestämmer samtidigt till stora delar också förändringen i lönesumman.

Varje prognosinstitut publicerar 2–4 prognoser per år. Prognoserna föråldras dock snabbt, eftersom det månatligen kommer rikligt med ny statistisk och annan information om utvecklingen för de ekonomiska variablerna. PSC:s konjunkturprognos görs med kort varsel alltid efter behov utgående från senaste till buds stående statistiska material. Att en ny prognos kan göras för de variabler som behövs för stunden bidrar till ökad flexibilitet.

Variationsintervallet mellan olika prognosinstituts prognoser är ofta betydande (se konjunkturöversikten). Vems prognoser borde PSC anlita för sina prognoser för pensionsutgifterna och avgiftsnivåerna om servicen skaffades utifrån? Genom att göra en egen prognos undviks alla bindningar.