Förändringen i den förväntade livslängden påverkar nya pensioner genom livslängdskoefficienten. Syftet med livslängdskoefficienten är att begränsa den ökning av pensionskostnaderna som den ökande livslängden medför och uppmuntra människor att arbeta längre.

När den förväntade livslängden ökar, minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen. Den minskar inte den sammanlagda pension som betalas under hela tiden med ålderspension, om pensionstagaren lever till den ålder som motsvarar den förväntade livslängden. Jämförelsenivån för den förväntade livslängden var den som gällde år 2009, då livslängdskoefficienten fick värdet ett (1,00000).

Livslängdskoefficienter som fastställts för olika åldersgrupper 

FÖDELSEÅR	LIVSLÄNGDSKOEFFICIENTEN
1947	1,00000
1948	0,99170
1949	0,98689
1950	0,98351
1951	0,97914
1952	0,97552
1953	0,97200
1954	0,96800
1955	0,96344
1956	0,96102
1957	0,95722
1958	0,95404

Om den som går i pension vill ha kvar den pensionsnivå som han eller hon tjänat in före sin planerade pensionsålder (före omräkning med livslängdskoefficienten), behöver han eller hon arbeta längre.

Livslängdskoefficienten infördes genom 2005 års pensionsreform. Den tillämpades för första gången på de pensioner som började år 2010. Koefficienten fastställs för varje födelseårsklass när denna uppnår 62 års ålder, och den ändras inte när pensionen har börjat.

När den lägsta pensionsåldern för dem som är födda år 1965 eller senare knyts till den förväntade livslängdens förändring, görs livslängdskoefficienten mildare, så att ändringarna i den lägsta pensionsåldern beaktas i den från och med år 2027.

Läs mer

• Elinaikakertoimen laskenta (Beräkning av livslängdskoefficienten, på finska, pdf)
• Eläkejärjestelmän automaattiset vakautusmekanismit – teoriaa ja kokemuksia jarruista ja elinaikakertoimista (Automatiska stabiliseringsmekanismer i pensionssyste – teori och erfarenheter av bromsar och livslängdskoefficienter, publikation på finska)