Folkpensionsförmåner
Folkpensionen och garantipensionen tryggar försörjningen på en miniminivå, om arbetspensionen är liten eller om den försäkrade inte alls har tjänat in arbetspension. Folkpensionsförmånerna är
- ålderspension
- sjukpension
- familjepension för efterlevande make och barn
- rehabiliteringsförmåner.
Pensionstagaren får garantipension, om hans eller hennes sammanlagda pension är lägre än garantipensionens fulla belopp. Folkpension och garantipension betalas av Folkpensionsanstalten (FPA).
Dessutom kan pensionstagaren få bostadsbidrag och vårdbidrag för pensionstagare samt barntillägg. Änkor och änklingar kan också få bostadsbidrag utöver familjepensionen. Krigsveteraner med frontmannatecken kan få fronttillägg och extra fronttillägg.
Ca hälften av alla pensionstagare får folkpension. Full folkpension och garantipension tillsammans uppgår till en knapp fjärdedel av löntagarnas medelinkomst i Finland. Antalet folkpensionstagare har minskat till följd av att lagarna ändrats och arbetspensionens nivå stigit.
Pensionens belopp
Folkpensionen och arbetspensionen samordnas så att de utgör pensionstagarens totala pension. Varje euro i arbetspension minskar folkpensionens fulla belopp med 50 cent. När arbetspensionen uppgår till en viss gräns beviljas ingen folkpension.
Full folkpension (e/mån) år 2020
Full folkpension | Arbetspensionsbelopp som förhindrar folkpension | |
---|---|---|
Ensamstående | 662,86 | 1 368,21 |
Gift eller sambo | 591,79 | 1 226,13 |
Källa: FPA
När folkpensionen beräknas beaktas också följande som pensionsinkomst:
- frivilliga pensionsarrangemang som arbetsgivaren ordnat
- förtidsminskning av arbetspension som tas ut som förtida ålderspension (i familjepension räknas förtidsminskning av förmånslåtarens pension inte som inkomst)
- LFöPL-del i avträdelsestöd till lantbruksföretagare
- ersättningar enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfall i mitärtjänst, men inte engångshöjningar av dessa.
Däremot betraktas följande inte som arbetspensionsinkomst när folkpensionen beräknas:
- pensionstagarens egen pension som intjänats enligt 4,5 procent av arbetsinkomsten före år 2017 (pension som intjänats enligt 4,5 procent och som ingår i familjepension beaktas som inkomst)
- barntillägg till arbetspensionen
- rehabiliteringstillägg till arbetspensionen
- uppskovsförhöjning av arbetspension (inte heller sådan som ingår i familjepension)
- del som tillvuxit för studier eller vård av barn under 3 år (StPEL) (inte heller sådan som ingår i familjepension)
- engångsförhöjning av invalidpension, som görs när pensionen betalats i fem år (inte heller sådan som ingår i familjepension).
Ovan nämnda delar av den efterlevande makens egen pension beaktas inte heller som inkomster vid beräkning av efterlevandepension enligt folkpensionssystemet. Däremot beaktas ovan nämnda delar när de ingår i familjepension som betalas till den efterlevande maken med undantag av pensionstillväxt enligt StPEL (lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier) och engångsförhöjning till förmånslåtaren.
Om den som får partiell ålderspension får förtida ålderspension eller ålderspension från FPA, beaktas i folkpensionens belopp den partiella ålderspensionen före förtidsminskningen och dessutom skillnanden mellan den förväntade arbetspensionen (den totalpension som tillvuxit före den lägsta pensionsåldern) och den partiella ålderspensionen.
Pensioner och ersättningar från utlandet minskar folkpensionen under vissa förutsättningar. Vid tillämpningen av EU:s förordning om den sociala tryggheten 883/2004 minskas folkpensionens belopp av en arbetspension som ett annat EU-land betalar ut på samma sätt som arbetspension från Finland.
Länk:
Förutsättningarna för folkpension
Folkpension kan betalas till personer som är bosatta i Finland och har bott i Finland i minst tre år efter att ha fyllt 16 år. Även försäkringsperioder i andra länder beaktas vid behov, när EU-förordningen om social trygghet 883/2004 tillämpas (se FPA).
Om kravet på bosättningstid uppfylls men sökanden eller förmånslåtaren har bott i Finland mindre än 80 procent av tiden mellan sin 16-årsdag och pensionens begynnelsetidpunkt, räknas folkpensionen och familjepensionen i proportion till bosättningstiden i Finland. Pensioner och ersättningar från utlandet minskar folkpensionen under vissa förutsättningar.
Länk:
FPA: Pensioner i internationella situationer
Ålderspension enligt folkpensionssystemet
Man kan få arbetspension vid den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass, men pensionsåldern enligt folkpensionssystemet är 65 år. Pensionsåldern enligt folkpensionssystemet kommer att följa den lägsta pensionsåldern enligt arbetspensionssystemet, när den lägsta pensionsåldern för arbetspension knyts till den förväntade livslängden. Den första åldersklassen detta gäller är de som är födda år 1965.
Man kan ta ut förtida ålderspension vid 63 års ålder. Då förtidsminskas folkpensionen med 0,4 % per månad. Om t.ex. en person som går i arbetspension vid 63 års ålder samtidigt också vill ha sin folkpension, kan folkpensionen beviljas som förtida uttag. För dem som är födda åren 1958-1961 höjs åldersgränsen för förtida ålderspension till 64 år. Möjligheten till förtida ålderspension avskaffas helt samtidigt som den lägsta pensionsåldern för arbetspension blir 65 år.
Om ålderspensionen börjar senare än i början av den månad som följer på den då pensionstagaren fyller 65 år, höjs folkpensionen med 0,6 % per månad. Förhöjningen beräknas för varje månad med vilken pensionens början skjuts upp, utan övre gräns. Folkpensionen höjs dock inte för de månader, för vilka sökanden inte har rätt att få folkpension efter 65 års ålder (t.ex. på grund av bosättning utomlands).
Procentsatserna för förtidsminskning och uppskovsförhöjning är olika i arbetspensions- och folkpensionssystemet.
Sjukpension i åldern 16–64 år
Sjukpension kan sökas av personer i åldern 16–64 år och den beviljas antingen tills vidare eller på viss tid i form av rehabiliteringsstöd. I allmänhet beviljas folkpensionen samtidigt med arbetspensionen, men åldersgränserna är olika. Man kan inte få arbetspension före 18 års ålder, och efter att ha uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass får man arbetspensionen som ålderspension.
Under kortvarig sjukdom och rehabilitering tryggas försörjningen genom sjukdagpenning och rehabiliteringspenning från FPA till 68 års ålder.
Inom folkpensionssystemet är det inte möjligt att få partiell sjukpension, såsom inom arbetspensionssystemet.
Långtidsarbetslösas rätt till förtida ålderspension
De som är födda före år 1958 och får arbetslöshetsdagpenning för s.k. tilläggsdagar har rätt att få folkpension och arbetspension vid 62 års ålder utan att pensionen förtidsminskas. För dem som är födda åren 1958-1961 är åldersgränsen 64. Långtidsarbetslösa som är födda år 1962 eller senare har inte rätt till oförminskad ålderspension före pensionsåldern.
Arbetslöshetspensioner beviljas inte längre. Endast de som är födda före 1950 hade rätt till arbetslöshetspension såväl inom folkpensionssystemet som inom arbetspensionssystemet. Långvariga arbetslöshetsförmåner är numera en del av systemet för utkomstskydd för arbetslösa.
Familjepension för efterlevande make och barn
Efterlevandepension
Familjepension beviljas endast till änkor och änklingar som är yngre än 65 år, men annars beviljas den under samma förutsättningar som inom arbetspensionssystemet.
Efterlevandepension består av begynnelse- och fortsättningspension. Den efterlevande maken har rätt till begynnelsepension i sex månaders tid efter makens död. Begynnelsepensionen påverkas inte av den efterlevande makens egna inkomster eller förmögenhet, utan den är lika stor för alla.
Som fortsättningspension kan endast betalas ett kompletteringsbelopp som är beroende av inkomsterna, om den efterlevande maken inte har barn under 18 år att försörja. Fullt kompletteringsbelopp minskas med hälften av inkomster som överstiger 56,04 euro i månaden. Ingen efterlevandepension betalas, om den efterlevande makens inkomster överstiger 1 107,46 euro i månaden år 2020 (963,96 € om den efterlevande maken är omgift).
Om den efterlevande maken har barn under 18 år att försörja, uppgår fortsättningspensionen för den efterlevande maken minst till grundbeloppet (102,60 euro). Utöver detta kan det betalas kompletteringsbelopp beroende på inkomsterna. Inget kompletteringsbelopp betalas, om den efterlevande makens inkomster överstiger 1 120,96 euro i månaden år 2020 (977,38 euro om den efterlevande maken är omgift).
Barnpension
Barnpension betalas till förmånslåtarens eget barn, adoptivbarn eller barn som förmånslåtaren försörjde tills barnet fyller 18 år. Heltidsstuderande barn i åldern 18–20 år kan ansöka om s.k. skolelevspension hos FPA. I den ingår endast barnpensionens grundbelopp. Om barnets båda föräldrar eller vårdnadshavare har dött, betalas barnpensionen separat efter båda.
Barnpensionen består av ett grundbelopp (60,27 euro), som är oberoende av inkomsterna, och av ett kompletteringsbelopp (91,16 euro), som betalas, om övriga familje- eller försörjningspensioner, som inte betalas av FPA, är lägre än 238,30 euro i månaden.
Garantipension
Garantipensionen trädde i kraft 1.3.2011. Den förbättrar ekonomin för de pensionstagare som har de lägsta inkomsterna. Om en pensionstagares folkpension och arbetspension tillsammans blir under den gräns för pensionsinkomst som bestäms i lagen, betalas den del som saknas som garantipension. År 2020 är pensionsinkomstgränsen för garantipension 834,52 euro.
Garantipension betalas till drygt 100 000 pensionstagare, som är cirka 8 procent av samtliga pensionstagare.
Rätt till garantipension har
- personer som fyllt 62 år och får ålderspension eller förtida ålderspension
- personer som fyllt 16 år och får sjukpension
- personer som får pension enligt avträdelsestödsystemet för lantbruksföretagare
- arbetsoförmögna invandrare som fyllt 16 år
- invandrare som fyllt 65 år.
Om ålderspensionen har beviljats som förtida ålderspension, görs ett avdrag som motsvarar förtidsminskningen också från garantipensionen.
Garantipensionen minskar på grund av andra pensionsinkomster, som beaktas fullt ut. Pensionsinkomster beaktas mera heltäckande i fråga om garantipension än i fråga om folkpension.
Familjeförhållandena inverkar inte på garantipensionens belopp: full garantipension är lika stor oavsett om personen är gift eller lever i ett samboförhållande eller bor ensam. Endast pensionsinkomsten påverkar garantipensionens belopp.
Läs mer: