Nedan granskas variablerna i samma ordning som i konjunkturprognosen.

Priser, inkomstnivå, pensionsindex, livslängdskoefficient

Konsumentprisindex
Prognosen grundar sig på Statistikcentralens till basåret färskaste konsumentprisindex, och prognosstorheten utgörs av den genomsnittliga årsförändringen i konsumentpriserna, dvs. från indexets årsmedelvärde till nästa årsmedelvärde.

Prognoserna görs dock på månads- och kvartalsnivå, eftersom dessa uppgifter behövs för att fastställa pensionsindexen.

För åren efter de egentliga prognosåren är den antagna inflationen 1,7 procent, om det inte finns giltiga orsaker att anta något annat.

Inkomstnivåindex
Prognosen grundar sig på Statistikcentralens till basåret färskaste inkomstnivåindex, och prognosstorheten utgörs av den genomsnittliga årsförändringen i samtliga löntagares inkomstnivå, dvs. indexförändringen från årsmedelvärde till årsmedelvärde.

Prognoserna görs dock på kvartalsnivå, eftersom dessa uppgifter behövs för att fastställa pensionsindexen. För bland annat prognoserna för lönesumman prognostiseras utvecklingen för inkomstnivåindexet separat per sektor; samtliga löntagares inkomstnivåindex fås som det vägda medelvärdet av dessa.

Arbetspensionsavgifterna för arbetstagare (under och över 53 år)
Siffrorna baserar sig antingen på ingångna avtal om avgiftsutvecklingen eller fås från prognosen för avgiftsnivån.

Pensionsindex
Halvvägsindexet, arbetspensionsindexet och lönekoefficienten bestäms på basis av förändringarna i konsumentprisnivån och inkomstnivån. Hur indexen räknas ut och hur de påverkar pensionsskyddet beskrivs detaljerat i redogörelsen på webbsidorna om pensionssystemet, som också omfattar den exakta formeln för uträkningen av indexen.

Folkpensionsindex
Poängtalet för folkpensionsindexet fås genom att medelvärdet för poängtalen för levnadskostnadsindexet (1951 X = 100) under det tredje kvartalet (juli, augusti och september). Till sitt basår följer levnadskostnadsindexet det färskaste konsumentprisindexet.

Livslängdskoefficient
Prognoserna baserar sig på Statistikcentralens senaste befolkningsprognos.

Efterfrågan och utbud på arbetskraft

Samtliga variabler baserar sig på begreppen och definitionerna i Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning.

Med hänsyn till prognoskalkylerna inom arbetspensionssystemet är arbetslöshetsgraden den centralaste variabeln i anslutning till efterfrågan på arbetskraft. För att kunna prognostisera denna måste man dock prognostisera samtliga faktorer som hänför sig till efterfrågan och utbudet på arbetskraft enligt ålder:

Befolkning i arbetsför ålder
Prognoserna följer det löpande året med undantag för Statistikcentralens senaste befolkningsprognos. För det löpande årets del preciseras siffran utgående från de månatliga uppgifterna i Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning.

Sysselsatta 

För prognoserna för lönesumman delas de sysselsatta in i löntagare och företagare.

Utgående från ovan nämnda variabler kan de övriga variablerna med anknytning till efterfrågan och utbudet på arbetskraft beräknas:

Arbetskraftsandel
Arbetskraft/Befolkning i arbetsför ålder

Arbetslösa
Arbetskraft – Sysselsatta

Arbetslöshetsgrad
Arbetslösa/Arbetskraft

Sysselsättningsgrad
Sysselsatta/Befolkning i arbetsför ålder

För prognoserna för lönesumman behövs variabler som mäter förändringarna i arbetsinsatsen.

Löntagarnas arbetstimmar
Dessa mäter årsförändringen i utförda arbetstimmar jämfört med före-gående år. För de fullbordade åren utgörs källan av uppgifterna om utförda arbetstimmar per kvartal i Statistikcentralens Arbetskraftsundersökning.

Lönesummor och totalproduktion

Förändring i löntagarnas lönesumma
Variabeln mäter den årliga förändringen i de löner som har medtagits i pensionssystemen för samtliga löntagare. För de fullbordade årens del fås den aktuella lönesumman genom att de löner som har medtagits i pensionssystemen enligt ArPL och SjPL samt inom den offentliga sektorn räknas ihop. Variabeln skiljer sig från Statistikcentralens lönesumma inom hela samhällsekonomin bland annat sålunda att den inte inkluderar löner som företagarna har betalat till sig själva och inte heller någon uppskattning av lönerna inom den gråa ekonomin.

BNP-värde
BNP-värdet behövs då man vill uttrycka andelen pensionsutgifter till faktiskt pris av BNP. De storheter som prognostiseras är därmed prisindexet för och volymförändringen i BNP.