Pensionsreformens effekt börjar synas – yrkesbanorna förlängs som väntat
Många av dem som är födda år 1955 arbetade tre månader längre. Den stegvisa höjningen av pensionsåldern bidrog till att senarelägga övergången i pension, men har hittills inte ökat sjukpensioneringarna, visar Pensionsskyddscentralens nya statistik.
Vid arbetspensionsreformen år 2017 höjdes den lägsta åldern för ålderspension, som i fortsättningen är beroende av födelseåret. Den lägsta pensionsåldern för personer födda år 1955 steg till 63 år 3 månader. De första som uppnådde den nya åldersgränsen gick i ålderspension i fjol.
År 2018 minskade antalet nya ålderspensionstagare med ca 8 000 personer från året innan. Det är huvudsakligen en följd av att åldersgränsen för ålderspension steg. I fjol blev nästan 70 000 personer pensionerade med arbetspension. Av dem gick något mindre än 50 000 i ålderspension. Det totala antalet nya arbetspensionstagare minskade med 6 000 personer från året innan.
Av de försäkrade som är födda 1955 gick 35 procent i ålderspension år 2018. Året innan var motsvarande siffra 47 procent bland personer födda år 1954. Förändringen är avsevärd.
Samtidigt som antalet nya ålderspensionstagare minskade, blev pensioneringarna också senarelagda. När dessutom andelen förvärvsarbetande bland de försäkrade har hållits nästan oförändrad till den nya pensionsåldern, verkar förvärvsarbete efter fyllda 63 års ålder ha ökat.
– De som är födda 1955 har fortsatt arbeta längre än föregående åldersgrupp. De har alltså arbetat åtminstone till den nya åldersgränsen. Det är ett av de centrala målen för pensionsreformen, konstaterar utvecklingschef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen.
Ingen betydande inverkan på sjukpensioner
Ändringen av åldersgränsen medförde ingen betydande ökning av antalet personer som blev sjukpensionerade nära pensionsåldern. I fjol gick mer än tusen personer fler i sjukpension än året innan. Av dem hade endast drygt hundra fyllt 63 år.
– Åtminstone hittills har höjningen av pensionsåldern inte avsevärt ökat sjukpensioneringarna nära pensionsåldern. Drygt hundra personer kan inte betraktas som ett stort antal jämfört med hur många som har skjutit upp ålderspensionen, vilket är flera tusen, bedömer Kannisto.
Alla som är födda 1955 uppnådde inte åldersgränsen för ålderspension ännu år 2018. Därför blir det först senare klart hur stort det totala antalet personer som gick i pension genast efter att ha uppnått den nya åldersgränsen är. Likaså kommer antalet personer som gått i sjukpension vid 63 års ålder att ännu öka i den här åldersklassen.
– Av dem som är födda år 1954 tog mer än 21 000 ut ålderspension genast när de hade uppnått åldersgränsen 63 år. Bland dem som är födda år 1955 kommer antalet nya ålderspensionstagare antagligen att stiga till samma nivå när alla har uppnått den nya åldersgränsen, bedömer Kannisto.
Publikation:
Muuttuva vanhuuseläkeikä: Ikärajamuutosten seurantatilasto 2018
Närmare:
Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, jari.kannisto(at)etk.fi