Tillbaka till Aktuellt
25.6.2020

År 2019 betalades 29 miljarder euro i arbetspensioner, vilket är en miljard mer än året innan. Antalet nya ålderspensionstagare var 44 500 personer, nära 9 procent färre än år 2018. Den största orsaken till att antalet nya ålderspensionstagare minskat är pensionsreformen som höjer pensionsåldern stegvis.

År 2019 gick 65 000 personer i arbetspension, varav 44 500 gick i ålderspension. Av dem var något fler kvinnor än män. De nya ålderspensionstagarnas antal sjönk med 4 000 personer eller 9 procent från året innan. 

Utvecklingen som pågått under de senaste åren är en följd av 2017 års pensionsreform, som höjer pensionsåldern stegvis. Dessutom har de stora åldersklasserna redan till största delen gått i pension.  

Samtidigt ökade antalet nya sjukpensionstagare. Under åren 2014–2017 gick i genomsnitt 19 000 personer i sjukpension årligen, åren 2018 och 2019 var de nypensionerades antal ca 20 000.  

Speciellt unga kvinnor och kvinnor nära pensionsåldern har under de senaste åren allt oftare pensionerats på grund av depression. 

– Antalet sjukpensionerade har ökat speciellt bland dem äldre än 60 år och dem yngre än 45 år, berättar statistikchef Tiina Palotie-Heino från Pensionsskyddscentralen.

Endast ca en tredjedel av de nypensionerade med arbetspension gick i ålderspension i början av 2000-talet. Då gick man oftast i sjukpension och ofta också i arbetslöshetspension. I och med den flexibla pensionsåldern (63–68 år) ökade antalet ålderspensionerade från och med år 2005. Antalet ökade också eftersom de stora åldersklasserna gick i pension. På samma gång slopades också arbetslöshetspensionen och även de nya sjukpensionstagarnas antal minskade. Då ökade andelen nya ålderspensionstagare bland alla nypensionerade. Störst var den åren 2016 och 2017, då 75 procent av de arbetspensionerade gick i ålderspension.
Under de två senaste åren har de nya ålderspensionerades antal minskat, och de nya sjukpensionerades antal ökat något. År 2019 var de ålderspensionerades andel av dem som arbetspensionerades 69 procent.

Allt som allt fick 1,5 miljoner personer arbetspension vid utgången av år 2019, varav kvinnor var 830 000 (55 %) och män 680 000 (45 %). Arbetspensionstagarnas antal ökade med nästan 12 000 personer från år 2018. 

Ålderspension redan länge varit allmännaste vägen till arbetspension

Av dem som pensionerades år 2019 gick nära 70 procent i ålderspension. Andelen nya ålderspensionstagare var som störst åren 2016 och 2017 då de utgjorde tre fjärdedelar av dem som började få arbetspension. 

Ca hälften (49 %) av dem som gick i ålderspension år 2019 gick i pension vid 63 års ålder. Genomsnittsåldern bland dem som gick i ålderspension var 64 år. 

– I början av 2000-talet blev det klart att något måste göras för att förlänga tiden i arbetslivet. Vägarna som tidigare funnits till förtidspensionering har en efter en stängts av. Samtidigt började man betona arbetsförmågan. Det här har gjort att ålderspension är den vanligaste vägen till pensionering, berättar Palotie-Heino. 

Arbetspensionsutgiftens andel växte

År 2019 betalades sammanlagt 32 miljarder euro i pensioner. Av detta var arbetspensionernas andel 29 miljarder euro (90 %) och FPA-pensionernas andel 2,3 miljarder euro (7 %). Fritt formade pensioner och pensioner enligt tryggheten med tanke på särskilda risker betalades totalt för ca en miljard euro. 

Arbetspensionsutgiftens andel av totalpensionsutgiften har ökat med ca fem procentenheter på ett årtionde. År 2009 utgjorde andelen 85 procent och år 1999 var den 75 procent. 

Ålderspensionernas andel av arbetspensionsutgiften var över 25 miljarder euro. Sjukpensioner betalades till ett belopp av 1,8 miljarder euro och familjepensioner till ett belopp av 1,7 miljarder euro. Specialpensioner för lantbruksföretagare betalades för 46 miljoner euro och deltidspensioner för 18 miljoner euro.

This is staging