På samma sätt som i Finland grundar sig indexjusteringarna i andra länder vanligtvis på förändringen av prisindex som mäter utvecklingen av konsumentpriserna och på löneindex som mäter förändringar av den genomsnittliga inkomstnivån.  Pensionsindex följer ofta förändringen av båda dessa index i en viss proportion.

Det är också typiskt att pensionsrätter som intjänats under yrkesbanan justeras med ett annat index när pensionens begynnelsebelopp räknas ut än löpande pensioner.

Indexjusteringarna kan också påverkas av andra faktorer utöver pris- och löneutvecklingen, såsom den ekonomiska utvecklingen eller befolkningens åldersstruktur. Så är fallet i länder där man använder olika slag av följsamhetsindex (t.ex. Sverige och Tyskland).

Justering av löpande pensioner

Löpande pensioner justeras ofta med olika slag kombinationsindex som beaktar priser och löner är också rätt vanliga eller index som är knutna till prisutvecklingen. Däremot är det ovanligt med index som enbart grundar sig på löneutvecklingen. I flera länder finns det också andra förfaranden, som presenteras i tabellen och där justeringarna utöver förändringar i löne- och prisnivån också följer pensionssystemets balans eller den ekonomiska utvecklingen i hela landet.

Till exempel i Tyskland beaktas förutom löneutvecklingen också förändringar av pensionsavgiften och antalet pensionstagare. I Sverige bygger justeringen av inkomstpensionen på löneutvecklingen efter ett fast avdrag på 1,6 procentenheter. Om pensionssystemet är i obalans, dras dessutom en del som styrs av underskottet av från följsamhetsindexet (s.k. broms). Vid överskott förbättras följsamhetsindexet (s.k. gas). I Sverige kan justeringen vara negativ.  I Tyskland har följsamhetsmekanismen mildrats med en skyddsklausul om att justeringen av pensionerna inte kan vara negativ.

Vid justeringen av intjänade pensionsrättigheter är det typiskt att lönerna har en större tyngd. Så är det också i Finland.

Tabellen nedan visar reglerna för indexjustering av löpande pensioner i olika länder. Olika pensionsslag kan emellertid justeras på ett annat sätt än det som anges i tabellen.

PRISINDEX	LÖNEINDEX	KOMBINATIONSINDEX (p/l, %)	FÖLJSAMHETSINDEX	ANNAT FÖRFARANDE
Belgien	Irland*	Bulgarien (50/50)	Spanien*	Storbritannien*
Italien	Norge*	Kroatien (70/30;50/50;30/70)*	Japan*
Österrike		Cypern*	Grekland*
Islantd		Lettland (75/25)	Litauen*
Kanada		Polen (80/20)	Luxemburg*
Malta		Rumänien (50/50)*	Sverige*
Portugal*		Slovakien (80/20)	Tyskland*
Frankrike		Slovenien (40/60)
Danmark*		Finland (80/20)
Ungern		Schweiz (50/50)
Ryssland		Tjeckien (67/33)
Förenta staterna		Estland (20/80)

Indexjustering av folkpensioner och arbetsmarknadspensioner

I en del länder spelar den lagstadgade arbetspensionen endast en liten roll i den sammanlagda pensionen eller kan t.o.m. saknas helt. Då består pensionsskyddet huvudsakligen av folkpension och arbetsmarknadsbaserade pensioner. T.ex. i Danmark är arbetspensionen (ATP) av liten betydelse och pensionsskyddet utgörs huvudsakligen av folkpension. Arbetspensionsskyddet utgörs huvudsakligen av arbetsmarknadspensioner, liksom i Nederländerna. I Danmark och Nederländerna bygger indexjusteringen av folkpensionen på löneutvecklingen. I tabellen nedan specifieras indexjusteringen av folkpensioner och arbetsmarknadspensioner.

PRISINDEX	LÖNEINDEX	ANNAT FÖRFARANDE
Island, arbetsmarknadspension	Nederländerna, folkpension*	Nederländerna, arbetsmarknadspension*
Frankrike, arbetsmarknadspension	Danmark, folkpension	Danmark, arbetsmarknadspension*
Sverige, folkpension och arbetsmarknadspension	Norge, folkpension*
Schweiz, arbetsmarknadspension
Finland, folkpension

*NL: Folkpensionen bunden till minimilönen. I arbetsmarknadspensioner P eller L och fondutvecklingen. *NO: Folkpension: P-0,5 % *DK: Fondutvecklingen

Utvecklingen av arbetspensionsindex för löpande pensioner i exempelländer

Figuren nedan visar den kumulativa utvecklingen för löpande arbetspensioner i Finland, Tyskland (gamla delstater) och Sverige sedan millennieskiftet.

Nominell utveckling för arbetspensionsindex i Finland, Tyskland och Sverige (2000=100)

Reell utveckling av arbetspensionsindex i Finland, Tyskland och Sverige (2000 = 100)

I tabellen nedan visas de årliga indexjusteringarna av löpande pensioner i Finland, Sverige, Tyskland och Estland.

Indexjusteringar av löpande arbetspensioner i Finland, Sverige, Estland och Tyskland (nominell), % 

	Finland	Sverige	Estland	Tyskland (gamla delstater)	Tyskland (nya delstater)
2018	0,6	1,5	7,6	3,22	3,37
2017	0,6	2,8	5,1	1,9	3,59
2016	0,0	4,2	5,7	4,25	5,95
2015	0,39	0,9	6,3	2,1	2,5
2014	1,37	-2,7	5,8	1,67	2,53
2013	2,82	4,1	5,0	0,25	3,29
2012	3,61	3,5	4,4	2,18	2,26
2011	1,35	-4,3	0,0	0,99	0,99
2010	0,3	-3,0	0,0	0,0	0,0
2009	5,0	4,5	5,0	2,4	3,4
2008	2,4	2,8	21,6	1,1	1,1
2007	2,2	1,6	12,2	0,5	0,5
2006	1,7	1,1	9,7	0,0	0,0
2005	0,9	0,8	6,7	0,0	0,0
2004	1,3	1,8	6,3	0,0	0,0

På andra webbplatser:

• Eläkeindeksiottelu Suomi-Ruotsi 3-0 (artikel på finska i Talous & Yhteiskunta 1/2016)