Årligen blir ca 20 000 finländare sjukpensionerade. Antalet nya sjukpensionstagare har minskat sedan år 2008, men år 2018 bröts den goda utvecklingen och antalet nya sjukpensionstagare började öka på nytt.

PSC:s färska utredning visar att sjukpensionsfrekvensen huvudsakligen följer förändringar i ansökningsbenägenheten. Ansökningsbenägenheten har minskat under 2000-talet tills den för ett par år sedan började öka på nytt. Nu ansöker ca 0,8 procent av personerna i förvärvsaktiv ålder om sjukpension.

Sjukpensionsansökningarna har minskat mer bland män än bland kvinnor

Ännu vid millennieskiftet var benägenheten att ansöka om sjukpension större bland män än bland kvinnor. Männens ansökningsbenägenhet minskade dock snabbt. Nu är ansökningsbenägenheten större bland kvinnor än bland män. Allt som allt har den grupp som söker sjukpension blivit mer kvinnodominerad.

Av PSC:s utredning framgår att ansökningsbenägenheten har minskat kraftigast bland personer som har fyllt 50 år. Ökningen under de senaste åren hänför sig mest till dem som fyllt 60 år och gäller båda könen.

Enligt utredningen är förändringarna i ansökningsbenägenheten bland olika befolkningsgrupper mycket lika förändringarna i pensionsfrekvensen. Nedgången i pensionsfrekvensen är dock litet kraftigare än förändringen i ansökningsbenägenheten, eftersom andelen avslag på sjukpensionsansökningar har ökat. Bland vissa befolkningsgrupper, såsom arbetslösa och lägre tjänstemän, har avslagsandelens ökning en större inverkan på minskad frekvens än genomsnittet.

Lägre pensionsfrekvens och ansökningsfrekvens i alla diagnosgrupper

Enligt PSC:s utredning har sjukpensionsfrekvensen och ansökningsbenägenheten minskat i alla diagnosgrupper. Mest har frekvensen och ansökningsbenägenheten minskat i fråga om pensioner som grundar sig på somatiska sjukdomar. I fråga om pensioner som beviljas p.g.a. psykisk ohälsa har förändringarna varit mindre, i synnerhet bland kvinnor.

Speciellt i fråga om pensioner p.g.a. depression har ansökningsbenägenheten och pensionsfrekvensen hållits höga bland kvinnor. Bland kvinnor är det redan vanligare att ansöka om sjukpension p.g.a. psykisk ohälsa än det var som högst under första hälften av 2000-talet.

Det som mest har bidragit till förändringen av könsskillnaderna är att mäns ansökningar p.g.a andra somatiska sjukdomar än rörelseorganens sjukdomar har minskat kraftigt.

Höjd lägsta pensionsålder ökar antalet nya sjukpensionerade

Under de två senaste åren har ansökningsbenägenheten och sjukpensionsfrekvensen vänt uppåt. Förändringarna är proportionellt större i fråga om psykisk ohälsa än somatiska sjukdomar.

Sjukpensionsansökningarna har ökat tydligt bland arbetslösa. Till ökningen bidrog aktiveringsmodellen inom utkomststödet för arbetslösa, som ju blev kortvarig. Sjukpensioneringarna ökade emellertid också bland dem som inte hade någon arbetslöshetsbakgrund, vilket innebär att det också finns andra orsaker till ökningen. Bland personer som inte varit arbetslösa har sjukpensioneringarna ökat huvudsakligen p.g.a. psykisk ohälsa.

I PSC:s utredning förutspås att sjukpensioneringarna p.g.a. somatiska sjukdomar fortfarande kommer att minska något. Samtidigt kan sjukpensionering p.g.a. psykisk ohälsa öka. Eftersom den övre åldersgränsen för sjukpension är knuten till den lägsta åldern för ålderspension, kommer höjningen av den lägsta åldern för ålderspension i framtiden att öka antalet nya sjukpensionstagare.

Utredning på uppdrag av centralorganisationerna

Utredningen grundar sig på ett uppdrag som arbetsmarknadens centralorganisationer gav PSC och social- och hälsovårdsministeriet sommaren 2019. Uppdraget gick ut på att utreda hur antalet personer som söker sjukpension har utvecklats, hur antalet beviljande beslut och avslag har förändrats och orsakerna till detta samt bedöma hur sjukpensionerna kommer att utvecklas i framtiden.