En preliminär utredning av möjligheterna att förbättra placeringsavkastningen på den privata sektorns arbetspensionsmedel, som de centrala arbetsmarknadsorganisationerna begärt av Pensionsskyddscentralen, har blivit färdig.

Enligt den preliminära utredningen leder de nuvarande utsikterna med låga räntor till att det finns en betydande konflikt mellan den förväntade avkastningen på arbetspensionsanstalternas placeringar och den risknivå som bestämmelserna möjliggör.  Ränteplaceringar avkastar dåligt och å andra sidan begränsar bestämmelserna om placeringsverksamheten möjligheterna att ändra placeringsallokeringarna i en riktning med mera risk och bättre förväntad avkastning än ränteplaceringarna.  

Enligt den preliminära utredningen finns det i princip tre möjliga sätt att förbättra den förväntade avkastningen: öka solvenskapitalet, införa mera flexibilitet i fonderingen och luckra upp solvensbestämmelserna. En ökning av solvenskapitalet kommer emellertid knappast i fråga som en långvarig lösning.  

I den preliminära utredningen läggs det fram tre rekommendationer för närmare utredning. Två av dem gäller ökad flexibilitet i bestämmelserna om fondering av pensionerna och den tredje handlar om att solvensbestämmelserna kunde göras dynamiska så att de beaktar konjunkturläget på placeringsmarknaden. 

Den preliminära utredningen har gjorts av FD Jukka Rantala, som fram till juni 2019 arbetade som verkställande direktör för Pensionsskyddscentralen. 

Den preliminära utredningen: Esiselvitys työeläkesijoitusten tuottojen kohentamismahdollisuuksista