Mammornas familjeledigheter 13 gånger längre än pappornas
Skillnaderna mellan mäns och kvinnors arbetsinkomster och etablering på arbetsmarknaden är betydande redan i början av yrkeslivet. En central orsak är att familjeledigheter fördelas ojämnt, framgår det av Pensionsskyddscentralens färska undersökning.
I undersökningen, som publiceras i dag i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka (2:2019), studeras hur finländare födda år 1980 har etablerat sig på arbetsmarknaden. Enligt undersökningen hade mammor fram till 36 års ålder haft 13 gånger längre avbrott i sitt yrkesliv på grund av familjeledigheter än pappor.
Graden av arbetslivsdeltagande bland mammor till barn under 3 år är anmärkningsvärt låg i Finland jämfört med många OECD-länder. Efter det börjar mammorna visserligen ofta arbeta på heltid igen oftare än i andra länder. Familjeledigheterna utgör den viktigaste orsaken till avbrott i yrkesbanan i början av arbetslivet.
– Avbrott i arbetslivet i början påverkar den senare sysselsättningen och inkomstutvecklingen och den vägen också arbetspensionen, säger specialforskare Kati Kuitto på Pensionsskyddscentralen.
Under mamma-, pappa- och föräldraledigheter tillväxer det lika mycket pension som för arbete. Pensionstillväxten minskar betydligt när man övergår till hemvårdsstöd.
Ju längre man stannar hemma med barnen, desto mer påverkas den framtida pensionen.
– Vi vet att den största orsaken till skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner och pensioner är den kraftigt könssegregerade arbetsmarknaden. Avbrott i yrkeslivet i samband med bildandet av familj ökar skillnaderna ytterligare, säger Kuitto.
Avsevärda skillnader i hur mammor tar ut hemvårdsstöd
Två av tre män och kvinnor i den åldersgrupp som studerades etablerade sig väl på arbetsmarknaden. De som etablerade sig svagt på arbetsmarknaden i början hade fyra saker gemensamt: låg utbildning, sjuklighet, invandrarbakgrund och perioder av arbetsoförmåga.
Enligt undersökningen hade största delen av kvinnorna och männen födda år 1980 bildat familj före 36 års ålder. Både de som var väletablerade på arbetsmarknaden och de som inte var det hade barn.
Skillnaderna i hur mammorna hade tagit ut hemvårdsstöd var avsevärda.
– Mammor som var väletablerade på arbetsmarknaden tog ut hemvårdsstöd i betydligt mindre grad än de som var svagt etablerade på arbetsmarknaden, säger nationalekonom Janne Salonen på Pensionsskyddscentralen.
Publikationen:
Perhevapaat työurariskinä? Trajektorianalyysi nuorten aikuisten työurapoluista
Kati Kuitto & Janne Salonen & Jan Helmdag. Yhteiskuntapolitiikka-lehti 2:2019