Tillbaka till Aktuellt
2.6.2020

Pensionsskyddscentralen belönar årligen en förtjänstfull pro gradu-avhandling. I år går priset till en avhandling om 2017 års pensionsreform. Avhandlingen har lagts fram vid Tammerfors universitet. Pristagaren är Jussi Karhunen som i sitt magisterarbete i offentlig rätt undersökte hur ungdomars intresseorganisationer påverkade pensionsreformen.

Det finländska pensionssystemet och finska staten är bättre än sitt rykte. Den slutsatsen drog Jussi Karhunen i sin avhandling pro gradu Eläkeuudistus 2017 – Kuiskatenko kuului nuorten ääni? (Pensionsreformen 2017 – Hördes ungdomarnas röst som en viskning?)

– Arbetsmarknadsorganisationerna förhandlar om pensionerna, men det är staten som ställer målen och dikterar ramvillkoren. I verkligheten är motsättningarna inte så stora som man kunde tro utgående från medierna, säger Karhunen.

Detsamma gäller ungdomarna, de har inte positionerat sig utanför pensionspolitiken. I sin avhandling konstaterade Karhunen att de mål som ungdomars intresseorganisationer ställde för reformen förverkligades väl. Ungdomarnas inflytande var rentav större än Karhunen trodde när han inledde arbetet.

– Ungdomarna var som en bakgrundskör i en pensionsopera. De hade inga huvudroller, men kören spelade en betydande roll för operan som helhet.

Idén till avhandlingen hittade Karhunen på sitt nattduksbord.

– Pensionsreformen i Finland väckte mitt intresse, när jag läste Jari Hanskas och Teemu Muhonens bok Eläketurma. När jag sedan en dag drack kaffe med Nikolas Elomaa, direktör på Tela, började bitarna falla på plats.

Öppnare beredning av pensionslagar

Materialet för Karhunens grad består av det officiella lagstiftningsmaterialet som berör pensionsreformen och temaintervjuer med de åtta mest centrala förhandlarna som deltog i pensionsförhandlingarna.

Kartläggningen av intressebevaknings- och lagstiftningsprocessen öppnade ett perspektiv på en reform av hörandeskyldigheten.

– Den upplevda delaktigheten och legitimitetsgraden skulle förbättras och beredningen av pensionslagarna bli öppnare, om staten ålade arbetsmarknadsparterna att höra olika intressegrupper redan före de egentliga pensionsförhandlingarna. Nu har arbetsmarknadsorganisationerna ingen hörandeskyldighet såsom myndigheterna.

Ett omfattande och analytiskt lärdomsprov om pensionspolitikens kärna

Jussi Karhunens avhandling träffar kärnan i pensionspolitiken. Avhandlingen belyser maktrelationer och berättar om beslutsmekanismer.

– Uppkomsten av reformen har inte ännu forskats i ur en politisk-sociologisk vinkel. I sin avhandling bidrar Karhunen med ny viktig kunskap om detta, säger Susan Kuivalainen, chef för Pensionsskyddscentralens forskningsavdelning.

I år valdes pristagaren av politices doktor Hannu Uusitalo, som år 2013 avgick med pension från en direktörspost på Pensionsskyddscentralen. I sitt utlåtande beskriver han Karhunens undersökning som inspirerande. Därutöver visar avhandlingen på en bred behärskning av ämnesområdet.

– Karhunen beskriver processen i arbetspensionsreformen omsorgsfullt, pekar ut de relevanta aktörerna och analysera studerandeorganisationernas roll vid reformen, säger Uusitalo om avhandlingen i sitt utlåtande.

PSC:s pro gradu-pris kan tilldelas ett lärdomsprov som godkänts vid ett finländskt universitet under det föregående kalenderåret. Priset ges för en avhandling med ett tema som är intressant ur pensionsperspektiv och med ett högklassigt utförande. Läroämnet eller vetenskapsgrenen har inte avgränsats. Priset är värt 2 000 euro.

Jussi Karhunens avhandling pro gradu publiceras i höst i PSC:s publikationsserie.

Foto: Anna-Mari Hänninen

This is staging