Tillbaka till Aktuellt
15.4.2019

Andelen låginkomsttagare bland kvinnor över 75 år är dubbelt så stor som bland män. Skillnaden mellan könen har emellertid minskat under de senaste årtiondena. Orsaken är tyvärr inte att kvinnorna fått det bättre ställt utan att andelen låginkomsttagare bland ensamboende män har ökat.

I en undersökning som publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka (2:2019) studerades sambandet mellan befolknings- och hushållsstrukturen och utvecklingen av andelen låginkomsttagare bland kvinnor och män i åldern 75–84 år under åren 1995–2014.

Undersökningen visar att fattigdomsrisken bland i synnerhet ensamboende åldringar är stor. År 2014 var andelen låginkomsttagare bland ensamboende ca 30 procent bland såväl män som kvinnor. Bland personer med familj var siffran ca 5 procent.

Allt fler ensamboende äldre män är låginkomsttagare

Bland män var låga inkomster särskilt allmänt i gruppen ensamboende icke-änklingar, medan det förekom i mindre grad bland änklingar. Bland kvinnor är låga inkomster allmänt både i gruppen änkor och i gruppen övriga ensamboende. Låga inkomster var emellertid inte lika vanliga bland änkor som bland andra ensamboende kvinnor.

Under den period som studerades har andelen låginkomsttagare bland ensamboende kvinnor hela tiden varit hög, medan den har ökat tydligt bland männen.

– I början av den period som studerades var andelen låginkomsttagare bland 75–84-åriga kvinnor ännu sexfaldig jämfört med män. Till följd av att andelen låginkomsttagare ökat bland ensamboende icke-änklingar har skillnaden mellan män och kvinnor krympt, säger nationalekonom Juha Rantala på Pensionsskyddscentralen.

Den antalsmässigt största gruppen låginkomsttagare bland personer i åldern 75–84 är dock fortfarande kvinnorna. Av alla låginkomsttagare i åldersgruppen utgjorde kvinnorna tre fjärdedelar år 2014. Av kvinnorna med låga inkomster var varannan änka. Antalet låginkomsttagare som inte är änkor eller änklingar har dock ökat tydligt.

Tabell: Andelen låginkomsttagare (%) bland kvinnor och män i åldern 75–84 år efter hushållets struktur åren 1995 och 2014

Kvinnor Män
1995 2014 1995 2014
Med familj 4 6 2 5
Ensamboende 30 33 7 27
Samtliga 20 21 3 11

Källa: Totalmaterialet om inkomstfördelningen, Statistikcentralen

Ensamboende har ofta långvarigt låga inkomster

Av dem som var låginkomsttagare i slutet av den period som studien omfattar hade två tredjedelar varit det redan år 2005 och nästan var femte också år 1995.

Utdragen låginkomsttagarstatus var vanligast bland de ensamboende. Bland män var utdragen låginkomsttagarstatus allmännast i gruppen icke-änklingar, bland kvinnor i båda grupperna av ensamboende.

Efterlevandepensionen är av stor betydelse i synnerhet för kvinnor. Av alla kvinnor med låga inkomster fick nästan hälften (44 %) efterlevandepension.

– Utan efterlevandepensionen skulle andelen låginkomsttagare bland kvinnor varit 10 procentenheter större i slutet av den studerade perioden, säger Rantala.

Andelen låginkomsttagare bland män påverkades endast litet av efterlevandepension, endast var tionde låginkomsttagande man fick efterlevandepension. För låginkomsttagande änklingar spelade efterlevandepensionen förvisso en betydande roll.

I beräkningarna har folkpensionens, den övriga sociala trygghetens och beskattningens kompenserande inverkan vid lägre inkomster beaktats.

Publikation:

Samankaltaistuuko ikäihmisten köyhyys? Näkökulmia 75–84-vuotiaiden naisten ja -miesten pienituloisuuteen.

Rantala Juha & Kuivalainen, Susan & Pyy-Martikainen, Marjo & Riihelä, Marja. Yhteiskuntapolitiikka-lehti 2:2019

 


Andelen låginkomsttagare

Hur allmänt det är med låga inkomster beskrivs ofta med andelen låginkomsttagare beräknad enligt Eurostats rekommendation. Enligt den klassificeras personer med en disponibel inkomst som är mindre än 60 procent av hela befolkningens medianinkomst som låginkomsttagare. Det som beräknas är andelen sådana personer i den befolkningsgrupp som studeras.


Foto: iStock

This is staging