Pensionärers inkomst

Undersökningar visar att pensionärernas ekonomi har förbättrats enligt de flesta centrala inkomstmått under de senaste 20 åren. Pensionärernas ställning i förhållande till löntagarna har hållits oförändrad. Låga inkomster är vanligast bland sjukpensionärer, ensamboende och de äldsta kvinnorna.

Pensionärernas disponibla inkomster har ökat

År 2017 var pensionärernas inkomster i snitt 21 800 euro per år, dvs. ca 1 800 euro per månad. Jämfört med år 2000 har pensionärernas inkomster reellt ökat med 40 procent.

Pensionärernas inkomster uppgår till ca 69 procent av löntagarnas och företagarnas och ca 84 procent av hela befolkningens. De som ekonomiskt klarar sig bäst i Finland är de förvärvsarbetande. Den svagaste ställningen har de som är utanför arbetslivet, såsom studerande och långtidsarbetslösa.

Ekonomiska konjunkturer påverkar pensionärernas ställning i förhållande till andra befolkningsgrupper. Vid högkonjunktur med ökande sysselsättning och stigande löner försvagas pensionärernas ställning i förhållande till förvärvsarbetande. Under en recession är utvecklingen den motsatta, pensionärernas ställning förbättras. Sedan år 2008 har pensionärernas relativa ställning i förhållande till yrkesaktiva och också till hela befolkningen förbättrats.

Pensionärernas ekonomiska ställning bedöms genom ekvivalerad penninginkomst. Ekvivalerad penninginkomst är hushållets disponibla penninginkomst beräknad per konsumtionsenhet. Ekvivalerad penninginkomst är ett inkomstbegrepp som används allmänt inom inkomstforskningen. Vid beräkningen av den beaktas alla bruttoinkomster som de som bor i samma hushåll har och också de skatter och avgifter som de betalar. Olika stora hushålls inkomster är inte direkt jämförbara. Därför omräknas hushållets inkomster till slut till en ekvivalerad inkomst för varje medlem i hushållet så att deras antal och hushållets struktur beaktas.

Pensionärernas viktigaste inkomstkälla är pensionen

Bland pensionärerna finns såväl låg-, medel- som höginkomsttagare. Inkomstnivån blir synlig också i inkomststrukturen. Hos pensionärer med medelhöga inkomster utgör arbetspension på basis av eget förvärvsarbete 80 procent av bruttoinkomsten. Övriga inkomster, dvs. folkpension, förvärvsinkomst, kapitalinkomst och andra sociala förmåner, utgör ca fem procent var av bruttoinkomsten. Pensionärer med medelhöga inkomster betalade något mindre än 20 procent av sin bruttoinkomst i skatter och avgifter.

De pensionärer som hör till den lägsta inkomstdecilen har ca en tredjedel mindre inkomster än medelinkomsttagarna bland pensionärerna. Av deras bruttoinkomst utgör arbetspensionen ca hälften. Den andra hälften består av folkpension och andra sociala förmåner, såsom bostadsbidrag för pensionstagare och utkomststöd. Skatter utgör en jämförelsevis liten andel av bruttoinkomsten.

De pensionärer som hör till den högsta inkomstdecilen har mer än en och en halv gång så stora inkomster som medelinkomsttagarna bland pensionärerna. Vid sidan av arbetspensionen utgör förvärvs- och kapitalinkomster betydande inkomstkällor. Skatterna utgör något mindre än hälften av bruttoinkomsterna bland dem som ingår i den högsta inkomstdecilen.

Andelen låginkomsttagare bland pensionärer inte annorlunda än bland den övriga befolkningen

År 2017 var andelen låginkomsttagare bland pensionärerna beräknad enligt 60-procentsgränsen 14,1 procent, litet större än bland hela befolkningen. Beräknad enligt den lägre gränsen, 50 procent, är andelen låginkomsttagare bland pensionärerna däremot litet längre än bland hela befolkningen.

Andelen låginkomsttagare bland pensionärerna har minskat något från år 2000. Bland hela befolkningen har andelen låginkomsttagare hållits ungefär oförändrad.

Bland pensionärer varierar andelen låginkomsttagare mer över tid än bland hela befolkningen. Variationen påverkas av hur gränsen för låga inkomster förändras, eftersom inkomstfördelningen bland pensionärerna i högre grad har koncentrerats kring 60-procentsgränsen än bland hela befolkningen. Det innebär att förändringar i gränsen för låga inkomster allra mest påverkar antalet pensionärer som betraktas som låginkomsttagare och den vägen andelen låginkomsttagare bland pensionärerna. Om man utgår från den lägre gränsen, 50 procent, är variationen över tid mindre.

Andelen låginkomsttagare beskriver den andel av befolkningen vars inkomster underskrider fattigdomsgränsen. EU använder en definition enligt vilken låginkomsttagare är personer vilkas ekvivalerade penninginkomst understiger 60 procent av hela befolkningens ekvivalerade medianinkomst. OECD utgår däremot från en gräns på 50 procent.

Mera forskningsbaserad information om pensionärernas ekonomi

Pensionstagarnas ekonomiska ställning i samhället kan studeras med hjälp av begreppet fattigdomsrisk. Europeiska unionens officiella fattigdomsgräns har dragits vid 60 procent av samtliga hushålls ekvivalenta medianinkomst.

När den disponibla inkomsten understiger fattigdomsgränsen definieras personen tillhöra dem som är under fattigdomsrisk. Fattigdomsrisken beräknas genom att räkna dessa personers andel av motsvarande population.

Den forskning som Pensionsskyddscentralen bedriver har som mål att ge en mångsidig bild av hur pensionärer klarar sig ekonomiskt. Det förutsätter att man studerar ämnet ur flera perspektiv. Pensionärernas ekonomi måste studeras utgående från pensionernas nivå och på sätt som är etablerade inom inkomstforskning: disponibel inkomst, konsumtion, förmögenhet, subjektiv upplevelse och materiell nöd.

Forskningen producerar information om hur de pensionspolitiska målen uppnås, dvs. hur man lyckas trygga en skälig utkomst och förebygga fattigdom.

Läs mer om pensionärernas ekonomi t.ex. i följande forskningspublikationer:

Internationell jämförelse:

Andra informationskällor:

På andra webbplatser

This is staging