Familjepension
Lagstadgad familjepension enligt arbetspensionssystemet indelas i efterlevandepension och barnpension.
Efterlevandepension betalas till förmånslåtarens make under vissa förutsättningar. En registrerad partner jämställs med en äkta make. Förmånslåtarens barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.
Maken har rätt till efterlevandepension, om
- han eller hon har eller har haft ett gemensamt barn (eget eller adoptivbarn) tillsammans med förmånslåtaren och äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år eller
- äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år och den efterlevande maken hade fyllt 50 år och äktenskapet hade varat minst 5 år och den efterlevande maken hade fyllt 50 år när förmånslåtaren dog eller om den efterlevande maken hade fått invalidpension i minst tre års tid.
Förmånslåtarens tidigare makes rätt till efterlevandepension bestäms på samma sätt som den efterlevande makens, om förmånslåtaren enligt ett lagakraftvunnet beslut var skyldig att betala underhåll till sin tidigare make.
Efterlevandepensionen upphör, om den efterlevande maken ingår nytt äktenskap före 50 års ålder.
Till förmånslåtarens barn (även adoptivbarn) betalas barnpension till 18 års ålder. Barnpensionen upphör också om barnet adopteras bort till någon annan än förmånslåtarens efterlevande make eller dennas make.
Barn eller adoptivbarn till den efterlevande maken kan också ha rätt till barnpension efter förmånslåtaren, om barnet bodde i samma hushåll med förmånslåtaren och den efterlevande maken. Barn har dock rätt till barnpension efter endast två förmånslåtare på samma gång.
Förmånstagarna efter försäkrade enligt lagen om sjömanspensioner har dessutom rätt till ett begravningsbidrag, om förmånslåtaren dör före 67 års ålder. Begravningsbidraget bestäms enligt förmåns-låtarens ålder. Begravningsunderstödet avskaffas i början av år 2021 till följd av sjömanspensionsreformen.
På andra webbplatser:
Familjepensionens belopp är beroende av antalet förmånstagare
Grunden för pensionen är den pension som baserar sig på förmånslåtarens förvärvsarbete. Om förmånslåtaren inte fick pension eller om han eller hon fick delinvalidpension eller deltidspension, beräknas familjepensionen utifrån en pension som förmånslåtaren skulle ha fått, om han eller hon hade blivit berättigad till full invalidpension vid tidpunkten för sin död.
Från och med år 2010 påverkar livslängdskoefficienten ålderspension eller invalidpension som utgör grunden för familjepension.
Engångsförhöjningen av invalidpension som fortgått i fem år görs också i familjepension som beräknas på basis av invalidpension som förmånslåtaren fick, om förhöjningen inte har gjorts tidigare i förmånslåtarens pension.
Familjepensionen beräknas på basis av förmånslåtarens pensionsrätt och dess belopp påverkas av antalet förmånstagare. Efterlevandepensionen och barnpensionerna är sammanlagt högst lika stora som förmånslåtarens pension.
Den efterlevande makens och barnens andelar av familjepensionen
| Antal barn | 0 | 1 | 2 | 3 | 4- |
| Efterlevandepension | 6/12 | 6/12 | 5/12 | 3/12 | 2/12 |
| Barnpensioner | – | 4/12 | 7/12 | 9/12 | 10/12 |
| Sammanlagt | 6/12 | 10/12 | 12/12 | 12/12 | 12/12 |
Efterlevandepensionen minskas på grund av den efterlevande makens egen pensionsrätt
Syftet med familjepensionen är att ersätta en del av den ekonomiska förlust som förmånslåtarens död förorsakar. För att den efterlevande makens ekonomiska ställning ska motsvara nivån före förmånslåtarens död, görs det en minskning av efterlevandepensionen utgående från den efterlevande makens egen pension eller beräknade invalidpension.
Efterlevandepensionen minskas, när något av följande inträffar
- det yngsta barnet fyller 18 år
- den efterlevande maken, som inte har barn och som är yngre än 65 år, har fått omställningspension i sex månader
- den efterlevande maken har fyllt 65 år eller får pension.
Efterlevandepensionen minskas, om den efterlevande makens egen pension överstiger 723,00 euro år 2020. Full efterlevandepension minskas med ett belopp som motsvarar hälften av skillnaden mellan den efterlevande makens egen pension och den ovan nämnda gränsen.
I vissa fall återstår ingen familjepension att betala på grund av den efterlevande makens inkomster. Minskningen påverkar oftare änklingars pensioner, eftersom män i genomsnitt har högre inkomster. I knappt en fjärdedel av fallen får änklingen ingen familjepension till följd av minskningen. Bland änkor är denna andel cirka tre procent.
Den genomsnittliga efterlevandepensionen var 571 euro i månaden år 2018. Efterlevandepension som betalas till änklingar är en tredjedel av efterlevandepension som betalas till änkor.
Använd räknaren för att få en uppskattning om hur efterlevandepensionen påverkas av den efterlevande makens egna inkomster.
Andra sociala förmåner efter familjeförsörjarens död
Utöver familjepensionsförmåner enligt arbetspensionssystemet kan familjen ha rätt till
- familjepension enligt folkpensionssystemet
- pension som betalas på grundval av förmånslåtarens arbete i ett annat EU/EES-land eller annat avtalsland
- familjepension enligt en olycksfalls- eller trafikförsäkring
- ersättning ur grupplivförsäkringen för arbetstagare.
Enligt folkpensionssystemet betalas begynnelsepension till den efterlevande maken och barnpensionens grundbelopp oberoende av inkomsterna. Fortsättningspension till den efterlevande maken och kompletteringsbelopp till barnpensionen är inkomstprövade.
Olycksfalls- och trafikförsäkringarna är obligatoriska och de förmåner som betalas enligt dem är primära i förhållande till arbetspensionerna. Grupplivförsäkringen för arbetstagare omfattar nästan alla löntagare. Enligt den betalas en engångsersättning till ett fast belopp.
Utöver den lagstadgade och arbetsmarknadsbaserade försäkringen kan försäkringsskyddet kompletteras med tilläggspension från arbetsgivaren, en privat pensionsförsäkring eller en livförsäkring.
Läs mer om familjepension
En arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en utredning av utvecklingen av familjepensionssystemet. Man avtalade om utredningsarbetet i samband med beredningen av 2017 års pensionsreform.
Pensionsskyddscentralen har senast studerat situationen för familjepensionssystemet och möjligheterna att utveckla det i en rapport som publicerades år 2014.