De låga födelsetalen i Finland kan delvis förklaras av att människorna skaffar barn senare, visar ett samarbetsprojekt mellan Pensionsskyddscentralen, Helsingfors universitet och Max Planck-sällskapet. Om demografernas fruktsamhetsscenario förverkligades, skulle trycket att höja pensionsavgifterna på lång sikt halveras.    

I ett samarbetsprojekt med Pensionsskyddscentralen (PSC) tog forskare vid Helsingfors universitet och Max Planck-sällskapet fram statistiska scenariobaserade prognoser om fruktsamheten.     

I scenarierna försökte de beakta till vilken del den redan observerade nedgången i nativitet är bestående och till vilken del den är temporär.     

Enligt det scenario som forskarna betraktar som trovärdigast är det sannolikt att en del av den låga nativiteten, som vi redan sett, beror på att barnafödandet har senarelagts. När barnafödandet inte längre skjuts upp, börjar det summerade fruktsamhetstalet stiga. 

Enligt scenariot med senarelagt barnafödande höjs det genomsnittliga fruktsamhetstalet under de följande decennierna med 95 procents sannolikhet till 1,42–1,67 barn per kvinna. I PSC:s baskalkyl är fruktsamhetsantagandet 1,35 liksom i Statistikcentralens befolkningsprognos.     

Enligt baskalkylen måste arbetspensionsavgifterna (ArPL) höjas från den nuvarande nivån 24–25 procent till mer än 30 procent under seklets senare hälft. Om scenariot med senarelagt barnafödande blev verklighet, skulle nativitetsökningen halvera trycket att höja pensionsavgifterna, om övriga antaganden hålls oförändrade.    

– Det är mycket möjligt att nativiteten, som på senare år har minskat brant, i någon mån kan förbättras. I så fall visar sig befolkningsutvecklingens inverkan på arbetspensionsavgifternas nivå inte så dramatisk som dagens siffror tyder på, säger direktör Jaakko Kiander, som ansvarar för forskning och statistik på Pensionsskyddscentralen. 

Framtiden är okänd

I framtidskalkyler ingår alltid en del osäkerhet, som kan uppskattas med konfidensintervall.   

Om antagandena i scenariot med senarelagt barnafödande förverkligas, är ArPL-avgiften vid slutet av kalkylperioden 25,9–30,4 procent med 95 procents sannolikhet, medan den enligt baskalkylen är drygt 31 procent.   

– Även om antagandena om nativiteten håller, kan andra faktorer som gäller finansieringen av pensionerna variera, säger matematiker Tuija Nopola på Pensionsskyddscentralen. 

---

De statistiska scenariobaserade prognoserna om fruktsamheten  

• har gjorts av demograferna Jessica Nisén, Julia Hellstrand, Pekka Martikainen och Mikko Myrskylä vid Helsingfors universitet och Max Planck-sällskapet.  
• bygger på material i databasen Human Fertility Database.
• beaktar till vilken del den redan observerade nedgången i nativiteten är bestående och till vilken del den är temporär.  
• Scenariot med senarelagt barnafödande bygger på antagandet att uppskjutandet av barnafödandet kommer att avta, vilket forskarna betraktar som sannolikt. 
• Det sekundära scenariot bygger på antagandet att de åldersgruppsvisa fruktsamhetstalen hålls på nuvarande nivå, vilket forskarna betraktar som osannolikt. 
• Närmare information om scenarierna finns i rapportens bilaga 1.  

  

Publikationen:

Syntyvyysskenaarioiden vaikutukset työeläkkeiden rahoitukseen. Eläketurvakeskuksen raportteja 1/2020.

Närmare:
Direktör Jaakko Kiander, tfn 029 411 2414, fornamn.efternamn@etk.fi
Matematiker Tuija Nopola, tfn 029 411 2217, fornamn.efternamn@etk.fi