Pensionsfonderna hos pensionsanstalter inom en privata sektorn
Inom den privata sektorn är verkställigheten av de lagstadgade arbetspensionerna decentraliserad och sköts av arbetspensionsbolag, pensionsstiftelser och pensionskassor. Utöver dessa finns Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, som sköter lantbruksföretagarnas arbetspensionsförsäkring, och Sjömanspensionskassan, som sköter arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om sjömanspensioner.
I slutet av år 2019 uppgick pensionsfonderna inom den privata sektorn till 134,8 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av pensionsrätternas nuvarande värde. Största delen, 94,5 procent, av tillgångarna förvaltades av arbetspensionsbolagen, allt som allt 4,3 procent av stiftelserna och kassorna och 1,2 procent av Sjömanspensionskassan och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt.
De enskilda pensionsanstalternas placeringsbestånd varierar mycket i storlek. I slutet av år 2019 hade det största arbetspensionsbolagets placeringstillgångar på 50,5 miljarder euro och den minsta 3,7 miljarder euro. De två största arbetspensionsbolagen förvaltade ca 80 procent av alla arbetspensionsbolags placeringar. Pensionskassorna och pensionsstiftelserna hade placeringstillgångar sammanlagt på 5,8 miljarder euro.
Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf sammanställer bildserier där arbetspensionsplaceringarnas utveckling presenteras närmare på kortare och längre sikt. Bildserierna uppdateras kvartalsvis. Där anges pensionstillgångarnas storlek i euro och hur de procentuellt fördelas mellan pensionssammanslutningsgrupper.
På andra webbplatser:
Ramarna för placeringsverksamheten inom pensionsanstalterna för den privata sektorn
Arbetspensionssystemet är förmånsbestämt och delvis fonderande. En del av de framtida pensionerna enligt lagarna om pension för löntagare inom den privata sektorn (ArPL och SjPL) har fonderats i förväg. Den resterande delen finansieras med framtida pensionsavgifter enligt fördelningsprincipen.
I praktiken har den partiella fonderingen genomförts så att varje enskild pension indelas i en fonderad och en icke-fonderad del. Pensionsanstalterna ansvarar för de fonderade delarna av pensionerna. I och med det har anstalterna en ansvarsskuld, vars storlek definieras försäkringsmatematiskt. Pensionsanstalterna har ett solidariskt ansvar, om någon av dem går i konkurs. Därför förlorar de försäkrade vid en enskild pensionsanstalt inte sina pensionsförmåner, även om anstalten skulle gå i konkurs.
Fonderingen görs separat för olika pensionsslag. Huvudsakligen är det ålderspensioner som fonderas, men även invalidpensioner. Familjepensioner, arbetslivspensioner, partiella förtida ålderspensioner och deltidspensioner fonderas däremot inte alls, liksom inte heller indexhöjningar.
Det hör till fonderingsteknikens natur att det hela tiden uppstår nytt ansvar, i och med att de försäkrade tjänar in pension, och gammal ansvarsskuld frigörs, i och med att pensioner betalas ut.
Enligt ArPL väljer arbetsgivaren pensionsanstalt. Pensionsförmånerna är emellertid oberoende av pensionsanstalt. Arbetspensionsanstalterna kan ge arbetsgivarna kundåterbäringar på pensionsavgifterna eller rabatter beroende på sin solvens och sitt s.k. omkostnadsöverskott.
Solvensbestämmelser behövs inom den privata sektorn, eftersom pensionsanstalterna ansvarar för de fonderade pensionsdelarna med sina tillgångar. De konkurrerar också sinsemellan med avkastningen av placeringarna, fast de har ett solidariskt ansvar som innebär att en konkursdrabbad anstalts tillgångar och ansvar fördelas mellan de andra. Solvensbestämmelserna finns för att säkra att anstalterna inte konkurrerar genom att ta alltför stora risker, eftersom alla ansvarar om stora risker förverkligas.
Läs mer:
På andra webbplatser: